astrids

så löd texten på mitt örngott som man fick göra på konfaträffen i lördags. efter att ha hört den fina dikten om hur man får mest stöd när man har det som jobbigast fast man inte tror det. kommer inte ihåg dikten ordagrant så jag ska inte ens försöka skriva den men dom som hört den vet att den är väldigt fin. vet inte om jag tror på allt om det här med gud men konfan har definitivt fått en att fundera.
hedda, saga och alice slaggade här lördag till söndag. oc, te, gamla mandlar doppade i choklad från julen och mysigt tjejsnack bestod kvällen/natten av. härligt härligt. var tvungna att gå upp i hyfsad tid (typ halv 11) eftersom hedda (av någon skum anledning..?) skulle iväg och spela boul. hon blev ganska hånad av mej kvällen innan.. förlåt hedda. men jag hade också planer. match på norrvikens ip kl: 13.45. de gick inte så bra. blöt som satan när man gick av plan och kallt i luften vare också. jag har typ alla odds på att bli sjuk. kommer alltid till alice där hennes sjuka syster är och typ gosar in sej brevid henne. och när elvira, jag, jennifer och alice sov i polackstugan (jag i samma säng som jennifer) får jag på morgonen reda på att jennifer är sjuk.. så jaa vi får väll se. te, mandlar och russin är temat på dagens bilder.