astrids

AJ. Förlåt alla ni som inte tagit vaccinet för det jag kommer skriva nu... Fasen vad ont jag hade på kvällen! Kunde inte böja armen *utan att överdriva*. Eller kunde kunde jag väl men kul va det inte. Detta skedde igår och det var just såklart då jag och Saga skulle stå i garderoben på mammas jobb fest och ta emot tunga, blöta jackor. Yes! På slutet var det nästan så att vi låtsades som att vi inte jobbade där så fick dom fixa det själva. Nu är det i alla fall bättre, fast smärtan finns fortfarande när man lyfter armen. Trött är man också. Efter jag nu gjort engelskan och spanskan så ska jag ta mej en tupplur för att orka vara uppe till halv tre. Ikväll är det nämligen förpremiär på New Moon! Ska bli himla kul och efterlängtat.
Och idag var gymnasiemässan på tapeten. Jag blev mer och mindre förvirrad på samma gång. Tyvärr gav Nacka ett väldigt trist intryck och det, och alla andra nackdelar som jag har hört om den, fick mig att tveka. Däremot gav de internationella linjerna, t.ex. YBC ett bra intryck. Det gjorde också Viktor Rydberg, Värmdö och några andra oväntade. Fast Nacka har absolut inte försvunnit ur mina tankar. Vi får se helt enkelt.

Yes, igår var det lilla Alice som fyllde år! Grattis igen älskligen. Det firades såklart! Vi drog också in Saga i vårt lilla firande. Först var det ögonbindel in till Medborgarplatsen. Mycket skratt och obalans på tunnelbanan, bussen och andra allmänna platser... Där fick dom i alla fall ta av sig sjalarna runt ögonen och nu stog vi framför Pizza Hut där vi åt middag. Sedan bar det iväg för att hämta biljetterna till bion, efter det så fick födelsedagsbarnen göra lite piniga saker... In på 7 eleven och Burger King fick dom bet sig som idioter och bli utstirrade. Fast på BK var jag med Alice och skämdes. Vi sprang in och krävde att få de vanliga, när han kollade på oss med är-ni-dumma-i-huvudet-blicken så sa skrek vi att vi såklart ville ha 8 laxrullar.. Efter att vi sprungit ut fick jag reda på att ngra personer som... eh.. jag träffat för längesedan och som bor låångt bort satt på denna BK:n.. Ödet?! Aja, sedan satte vi oss på bion och njöt av Michael Jacksons sista repningar i filmen/dokumentären "This is it". Lovley. Trevlig kväll!

 

Fasen vilken snygg kompis jag har! Och sicken duktig fotograf/redigerare som gjort dessa bilder. Detta är tre av alla tusentals bilder som togs i skogen i lördags. Våran söta lilla Diana blev värsting modellen och stonehot!
Puss på dej!

Har skitmkt bilder men datorn (eller blogg.se?) laggar men det kommer väl.

Down In Mexico - The Coasters

Aa, den här helgen har minst sagt varit livfull. Hippiefesten i fredags var galen och skitkul. Jag tror att jag somnade näst först och det var väl kring 06.15. Däckade med kläderna på (jeans bl.a.) i en sovsäck på golvet. Hur skönt som helst (inte ironisk). Innan det hade vi ätit en supergod middag, som man alltid får hemma hos Moa. Sedan var det upp i hennes hus (som var skiitnajjs! *avis till tusen*). Där stod det en enkel och en "dubbelvattenpipa", massa kuddar och ett maffiga högtalare med sköna Spotifylistor redo att spelas upp. En massa cool belysning var det också, och den kom till nytta senare på kvällen då vi dansade som bara den till allt från musik som Aquarius och liknande till tecno som sedan gick över till gamla godingar (<-- notera 50+ typ 90+ uttrycket) som bl.a. Wannabe med Spice Girls. Hur kul som helst. Fick lite besök av ngra killar som hängde på och kunde (kanske lite för många?) låtarna nästan lika bra som vi. Jättekul att samla alla er Backebotjejer igen! Borde göras oftare. Men vi saknade Amanda och Saga, ni får komma nästa gång. Här över har ni en låt som Hannah spelade hela kvällen (emot Ellens vilja), riktigt bra tkr jag. Dagen efter det så firades Jennifer på Fridays, en restaurang på Östermalm. Riktigt mysigt! Vi sov sedan hos Moa igen, då det den här gången inte alls var lika skönt att sova på golvet... Nu är det plugg som gäller, heeela dagen.

Yes, ikväll blir det hippiefest! Taggad som fan! Skön musik, (förhoppningsvis) en gitarr, vattenpipor, trevligt folk och god mat. Lovley. Har varit på bra humör denna dag. Älskar det verkligen! Det är bara en sån här kväll som fattas sedan har mitt dygn varit nästan perfekt. Okej, en aning överdrivet... En sak sög men det får man tåla. Bara det att den saken kommer att få jobbiga följder nu. Aja, det gick i alla fall bra på spanskaprovet som jag knappt pluggat någonting till. Skönt! Men men, ska gå och sminka mej en aning nu.

Jennifer! Lilla exfjortisen har nu blivit femton... Ja det var igår men då hade jag ingen tid att skriva ett inlägg om lilla älsklingen eftersom jag var hemma hos Alice med och åt tårta med självaste Jennifer och Alice. Musik, en chokerande chatt och mysiga stunder med prat och ljus. Vi firar dej i helgen, men jag hoppas att du var hyfsat nöjd med din födelsedag i alla fall!

Gårkvällen var obeskrivlig. Tänker inte ens försöka beskriva den med ord. Kanske senare men nu tänkte jag försöka få er att få en bild en av dom bästa dagarna i mitt liv såg ut. Har tyvärr inga bilder från själva konserten (haha, ah det kanske var det ni ville se), dom har Jennifer som förtillfället är ute med båten men kommer hem ikväll. Lägger ut en video istället. Har valt Fix You av lite olika anledningar. I musikvideon så springer Coldplay ut på en scen och sjunger sista delen och, oj vad jag har gråtit till den videon. Det var helt sjukt att vara "a part of it". Obeskrivligt. Det mesta som hände igår var obeskrivligt. Och vid ungefär exakt 4.31 så filmar dom ner på en kille med randig skjorta. Jag stog precis brevid honom. Dock ser man inte mej tror jag. Men här kommer som sagt bilder från köandet och en video.



Kl: 10.35. Taggandet är lite lågt just på denna bild men tro mej, vi sjöng och hade oss på bussen som åker iväg...



Väl framme...


Här är kön när vi kom. Inte så lång!




Hade Coldplay i öronen hela dagen. Man blir fan aldrig trött på musiken.


Notera att han längst bak e skitsnygg.

Grattis! <3

Hej, jag ska åka om 3 min. Min söta farmor fyller 80 år idag. Hon bor nere i Småland så jag står framför en biltur på kanppt 5 timmar nu...

Åh vad skönt. Nu är ångesten jag haft de senaste veckorna som bara växt och växt försvunnit. Jag var och hämtade ut Coldplay biljetterna idag. Det var ingen "hämta ut senast" tid men det var ju bara vad jag hade hört. Inte så kul om man får höra att drygt 2000 spänn och en obeskrivlig upplevelse har gått i spillo p.g.a. lat/glömsk-het. Bilden på min blodiga tå och fläcken i min fotbollssko är ifrån matchen igår. Allt slutade med en förlust på 4-1 och en bruten nagel. Så nu har jag en fruktansvärd träningsverk och ett plåster på tån. Skavsår fick jag också. But lifes goes on. Om jag ska vara ärlig så märkte jag det efter matchen när jag tog av strumpor och skor, så smärtan var inte så farlig. Juste, The Voice-konserten har jag inga bilder ifrån. Men aldrig i livet att jag tar med kameran dit, för vem vare som blev av med sitt busskort även om hon hållit i väskan stenhårt hela kvällen och inte vågat släppa ner den förrens allt var slut? Det var nog jag det! Skitsur. Däremot så har terminskortet börjat gälla så jag förlorade egentligen ingenting på det, förutom förtroende för okända människor. Långt inlägg igen. Förlåt.

Jag har just upplevt känslan som jag väldigt sällan upplever; jag hatar Sverige. I alla fall för tillfället. Jag brukar annars tycka väldigt bra om Sverige (älskar svenne-killar också) men nej. Nu när jag har varit i Souiga på Kreta en hel underbar vecka med Saga och Hedda kan jag inte säga det utan att ljuga. Fan vad kul det har varit. Jag orkar inte ens skriva ner alla underbara/sjukt roliga/oväntade saker som vi varit med om, men det har i alla fall varit en grym vecka (som kändes skitkort). Vi funderar allvarligt talat på att sticka ner igen i augusti. Så kära blev vi i stället och speciellt människorna! Alla är ju så sjukt trevliga, och det skadade ju inte att vi var tre blondiner från Sverige. Vi var helt klart, hur skrytigt det än låter, mittpunkten på det största beach-partyt jag nånsin vart på. Kring 500 pers. Najjs. Bilderna är väl inte dom roligaste/bästa men vi pallade inte riktigt ha med oss kameran vart vi än gick, så vi hade två "foto-eftermiddagar". Bilder kommer i nästa inlägg, nu ska jag hem träffa Alice och Jennifer. <3

Idag har det varit ännu en underbar dag. Flickorna, som består av Elvira, Alice och Jennifer, drog iväg med mej till utkiksberget med tårta och presenter. Haha, först lurade dom mej att det var potatis och purjolökssoppa i den enorma syltburken (där tårtan låg). Jag ville ju inte värka otacksam så jag jublade ändå "Åh va mysigt!". Vi gick sedan och badade eftersom att värmen tog död på oss. Sommar asså. Kameran var tyvärr inte medvärkande men här över ser ni de underbara presenter jag fick + min outfit idag.

Tack tjerer,
jag älskar er <3

Dom här två dagarna har varit så najjs. Åh. I tisdags, dagen efter jag kommit hem från Åland blev jag väckt med "ja må hon leva" och frukost på sängen. Kändes som om det var den 16 juni. Och presenterna. Galet najjs! Av brorsan fick jag hela tredje säsongen av OC- serien (som jag önskat mej) + en dubbelskiva med Lars Winnerbäck som jag också önskat mej. Åh det ska bli så kul o börja titta på OC igen! Och sedan var det bara ett paket kvar. Gissa vem som nu har en Nikon d40?! Trodde ALDRIG att det skulle hända. Men inte slut där. Sedan kom ett papper med bilden på den mobil som jag önskat mej på. Den hade inte kommit ut än så fick som ett "presentkort". Fasen vad mk kort jag ska ta i sommar asså. På två dagar har jag tagit 200. Mer, men det är väl ungefär de som är kvar av de som jag inte raderat. Men i alla fall. Idag har också varit underbar. Hade bestämt träff med Saga. Vi skulle till stan och shoppa. Vi gick in på Zara och jag trängde mej fram bland alla och lyckades köpa dom där efterlängtade jeansshortsen. Sedan skulle vi åka till nått mysigt fik inne på Djurgården som Sagas mamma tipsat om. Okunniga när det gäller stan som vi är både åkte och gick vi fel. Men tillslut så var vi tydligen på rätt spår. Helt plötsligt sätter Saga sin arm om mej och styr mej in mot en gräsmatta där det sitter lite folk, bl.a. ett killgäng. Saga harklar sig då onödigt högt. Jag börjar känna av de konstiga betéendet och tankarna går: Men gud, vad håller hon på med? Ska hon skaffa uppmärksamheten från dom där killarna? Jag kanske känner nån av dom?! Vad gör hon?! Och då ser jag Hedda och Diana sitta på en filt. Fattar först ingenting men börjar sedan inse att dom är där för att fira mej med jordgubbar och choklad. Glad i själen asså! Älskar er tjejer, tack! <3 (Det kommer fler bilder)

Hejsan! NU är jag tillbax, och det är på ett sett väääldigt skönt. Skitnajjs o komma hem till Kummelnäs. Det är typ det jag har saknat. Omgivningen lixom, hemmet och området runt omkring. Familjen har såklart också varit saknad. Och för att säga en till sak så har jag också saknat gitarren märkte jag nu när jag kom hem. Men lägret blev ju skitkul på slutet. Fan vilken bra sammanhållning alla fick. Jag snor ett citat av Tove, jag har lärt mej att inte dömma folk på förhand. Man ska inte prata illa/tänka illa om någon man inte känner. Det är för fegt att inte ens ge människan en chans. Det var rätt viktigt att lära sig. Bilderna har jag inte laddat in på datorn än men det kommer, det kommer. Tillsdess får ni den snygga Ålands flaggan. Njut.

P.S. Imorrn firas min födelsedag av familjen. Det ska bli spännande kul! (a)

Chill dag! Regnet förstörde lite men men. Brorsan fyller 18 idag, grattis <3 Det ska snart firas med mycket god mat och efterrätt. Presenter har han redan fått imorrse. Det verkade som om han uppskattade min (a) :)
Nu har jag fått reda på nästan alla betyg. Hittils är jag väldigt nöjd. Jag var lite nervös för slöjden (inte för att jag bryr mej tusenmkt om just slöjden men det skulle lixom sticka ut lite ifall jag fick det jag trodde att jag skulle få...) men det gick gallant. Jag vet ungefär vad jag ska göra för att höja mej till MVG i dom ämnen jag inte har det i så det känns bra. Men nu har jag lovat mamma att dammsuga rummet.

Bilder från igårkväll. Firandet hemma hos Anna blev jättemysigt. Det stämmer det jag och Diana har kommit på; God mat gör en lycklig. Och sällskapet såklart. Min och Dianas pizza blev tusen god. På sjätte bilden uppifrån ser vi Diana och Amanda Ahlberg som läser upp sin dikt till Anna, skitbra varen! Jag, Diana och Amanda sov sedan hos Anna. Vi stack ut till ett berg en stund på kvällen/natten med gitarren på ryggen. Där satt vi och snackade ett tag tills vi blev bortskrämnda av några röster. Nästa dag pizza-rester till frukost. Lovley <3

Shit. Imorrn gäller det. Man ska sjunga solo för hela skolan. Gaah! Men det känns ganska bra faktiskt. Med trogna Emil på bas och (mindre trogna) Niklas på piano så låter det rätt bra faktiskt!
Träningen idag var stenjobbig. Men det var skönt! Älskar efter man har tränat. Känns så bra! Men nu ska jag slappna av med lite te sen ska jag sova.. Måste ju vara utvilad tills imorrn! Fast jag kommer inte komma i säng förrän sent, det kan jag nästan lova.

Jag har aldrig... slagit mej så mycket. Jag har lixom aldrig varit olycksfågeln när det gäller skador. Ingen spänning lixom. Det var därför jag blev väldigt glad när det äntligen hände någonting med mej: det blåa fingret för ngra veckor sen. Efter det gick (okej, sprang p.g.a adrenalinkick) jag bland annat in i Sagas byrå, ramlade av en bänk på gympan och fick en massa blåmärken. Det var dock ngra som jag inte hade en aning om var dom kom ifrån och det förvånade mej. Och nu, när jag var ute med hunden igår så besökte dramat mej åter en gång. Jag skulle precis gå in till min väg när jag såg en jättestor, vit, långhårig hund som kom gående brevid sin matte. Jag tvekade lite... Även om det inte brukar vara ngra problem att möta andra hundar så gillar min smarta hund att morra/skälla åt trippelt så stora, om inte större, hundar, men det såg ju ut som hon hade kort koppel...? Varför jag tvekade var också för att ägaren till den stora hunden hade blicken ner i mobilen och såg inte oss, jag tror att hon hade hörlurar i öronen också så jag försökte inte prata med henne. Men hunden såg oss. Först stannade den upp lite misstänksamt, sen, på en halv sekund tog den ett jättesprång mot Lotus. Jag blev livrädd och tryckte dumt nog, av en reflex, in knappen så Lotus inte kunde springa iväg. Den stora hunden kom bakom mej och försökte springa mellan mina ben. Jag tryckte hjälplöst ihop dom men hunden pressade sig igenom och jag tappade balansen och föll baklänges på en jättestor "trädrot"/stock. Jag reste mej upp och såg hur den stora hunden jagade Lotus och var väldigt nära att få tag i honom. Men då fick ägaren som tur var kontroll på sin hund. Min första tanke var hur det hade gått med Lotus. Hon verkade inte tänka samma sak. Hon bad om ursäkt och förklarade sig. Hon frågade också hur det gick. Jah tittade på Lotus och sa att det verkade ha gått bra. Men hon menade mej. Jag sa, av ännu en reflex, att det var helt okej med mej. Jag kände ingenting då. Men när jag sen kom hem och skulle böja mej ner för att ta av sig skorna så kände jag det. I benet. Det kändes som en mildare variation av ett brutet höger höftben. Okej, det låter nog extremare än var det var men det kändes.
Jaa, så det kan gå! Men åh, varför la jag ner så mycket tid åt att skriva det här? Jag har ju asmycket engelskaläxa tills imorrn!

Här är ett stycke jag tagit ut på piano. Eller egentligen är det Joss Stone - Holding Out For A Hero men tracket som finns på skivan gick inte att hitta på youtube så jag kanske spelar in det när jag spelar så få ni höra det. Det är faktiskt snyggare än det här stycket, tycker jag i alla fall.

Woho! Äntligen har jag varit med om lite drama. Fixade en rejäl stukning i fingret på träningen. (: Så nu är högerhandens långfinger blått och svullet. Brorsan såg ingen skillnad på mina fingrar så förväntade mej verkligen inte den reaktionen som jag fick av alla som såg det. Ganska coolt tkr jag själv. Det var Saga som tvingade ner mej till skolsköterskan för att se om det var allvarligt. Jag trodde verkligen inte det. Visst, det gjorde väll ganska ont men har vart med om värre. Det gjorde mest när jag böjde på det. Men fick dom chokerande orden
"Kan du böjja på fingret?"
"Jaa...?"
"Bra, då är det inte brutet i alla fall"
Att bryta nått är för mej något helt annat. Har iförsig aldrig brutit något men jag har fått för mej att det är helt outhärdligt. Me hon sa som sagt att det var en rejäl stukning som inte försvinner förrens om flera veckor.. Men bandaget slippper jag imorrn i alla fall! Men ska sova nu,