astrids

Nu har jag slutat nian. Jag kommer inte att gå tillbaka till Myrsjöskolan efter sommarlovet och träffa alla gamla härliga, trygga vänner som jag nu gått i samma klass som i tre år. Denna fakta är lite för stor för mig att ta. Speciellt att man skiljs år från backeboarna som man nu hållt ihop med i tio år. Helt sjukt. Det blev en jäkla massa tårar från de flesta medans jag satt där och inte fattade ett skit. Det har smygit sig på under dagen. En bra kväll har jag i alla fall haft med 9b2 och 9b1 i solnedgång med engångsgrillar, ostbollar och brasor.
Det känns ganska konstigt just nu men det jag vet är i alla fall att jag har haft tre grymma men också lite kämpiga år på Myrsjö och jag går därifrån med minnen för livet från en helt underbar klass.
Det jag kommer sakna mest är stämningen. När vi säger att vi kan prata om allt, då menar vi verkligen allt. Jag kommer sakna att springa runt i korridorerna med världens härligaste människor och bara sjunga. Jag kommer sakna våran lekfulla stil och frihet. Jag kommer sakna våra pepptalk och vårat stöd vi gett till varandra, vad det än gäller. Jag kommer sakna att stå på scen och improvisera med er. Jag kommer sakna våra asgarv.
Jag kommer sakna våran utstrålning helt enkelt.

Tack 9b2, ni är fan bäst.